Vad är rättvis handel?
Många producenter i utvecklingsländer har ofta begränsade resurser och har svårt att hävda sig på världsmarknaden. För att kunna agera där, och sälja sina produkter, tvingas de pressa sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden samt sälja via flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta leder till att många inte får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed inte kan försörja sig själva, sin familj och utveckla sitt lokalsamhälle.
Det är mot denna bakgrund rättvis handelsrörelsen har vuxit fram. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Rättvis handel är inte bistånd - det är ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter, som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla parter. Rättvis betalning, goda arbetsförhållanden, långsiktighet, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön möjliggör på sikt ekonomisk och social utveckling.
Rättvis handel är ingen ny företeelse i Sverige, alternativet har diskuterats och varit verksamt, nationellt såväl som internationellt, sedan slutet på 1960-talet. De första visionerna kring behoven av förändringar inom världshandeln dök upp redan år 1964, inom ramen för en FN-konferens, där ett stort antal länder i Syd uppmanade världen att arbeta för schysstare handelsförhållanden, "Trade not aid" (Handel istället för bistånd). Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades under 1970-talet även förslag på hur rättvisare villkor i världshandeln skulle kunna åstadkommas. FN har fortsatt vara tydliga med vikten av att förändra handelsförhållanden, bland annat genom Milleniedeklarationen där det anges att ett ickediskriminerande handelssystem måste skapas. Trots dessa försök har världens länder ännu inte kommit särskilt långt med att skapa rättvisare förhållanden inom världshandeln.
Rättvis handel är en folkrörelse som har sina rötter i 100-tals studiecirklar med fokus på utvecklingsländer, fredsfrågor och biståndspolitik, anordnade av framförallt solidaritets- och fackföreningsrörelser, miljöorganisationer samt kristna samfund och församlingar. Under 90-talet började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus flyttas till tillverkningsprocessen och till producentens, den enskilde individens, arbets- och levnadsvillkor. Frågor kring demokrati och organisationsform får ökad vikt.
En gradvis kommersialisering har utvecklats i takt med ett ökat producentfokus och rörelsen har börjat uppmärksamma frågor som produktutveckling och marknadsföring. En strävan efter att skapa gemensamma kriterier som skulle utgå från rättvis handelsrörelsens aktörer har även lett till starkare internationell samordning.
Generella kriterier för rättvis handel
- Goda arbetsförhållanden, långsiktighet, en skälig lön/betalning och miljömedvetenhet.
- En öppen, demokratisk organisationsstruktur.
- En utvecklande, och tillmötesgående dialog mellan alla aktörer, där delaktigheten är grundläggande.
- Främja långsiktiga och stabila handelsrelationer.
- Arbetet ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention och ILO:s grundläggande konventioner.
- Främja jämställdhet mellan män och kvinnor.
- Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer i utbildnings- och upplysningssyfte.
- Prioritera produkter som i så hög grad som möjligt förädlats i ursprungslandet.
Syftet och målsättningen för rättvis handelsrörelsen är att marginaliserade producenter i utvecklingsländer ges möjligheter att förbättra sin ekonomiska och sociala situation och till exempel ha råd med sjukvård och skolgång för sina barn. Att kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara beroende av oberäkneliga världsmarknadspriser och oschyssta marknadsregler är en annan vinst, samt att ges möjlighet att kunna ta sig ur ett olönsamt produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. Framförallt ger rättvis handelsrörelsen producenten förutsättningar att stimulera och bidra till samhällsutvecklingen genom producentorganisationens investeringar i t ex utbildning, sjukvård och miljöhänsyn i det egna lokalsamhället.
Målet uppnås dels genom att skapa ”rättvisare” alternativ till den konventionella handeln, dels genom folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring rättvis handel hos allmänheten.
Rörelsens aktörer
Det finns fyra större internationella organisationer som arbetar direkt med rättvis handel:
FLO – Fairtrade Labelling Organizations International. Erbjuder en oberoende produktmärkning som garanterar konsumenten att varan är producerad med hänsyn till producentens arbets- och levnadsvillkor. FLO utgör det yngsta tillskottet inom rättvis handelsrörelsen och bildades 1997. FLO har 19 märkningsinitiativ i 23 länder runt om i världen, däribland svenska Fairtrade Sverige.
WFTO - World Fair Trade Organisaton (tidigare IFAT- International Fair Trade Association). Samarbetsorganisation och mötesarena för producenter i Syd, framförallt inom jordbruks- och hantverkssektorn, och organisationer i Nord. Verksamhetsområden är att skapa marknader, utvärdering av varandra, informationsutbyte och opinionsbildning. Att som producent vara WFTO-certifierad idag innebär att man ställer sig bakom rättvis handels kriterier, och arbetar för att förverkliga dessa samt att man godkänns av WFTO. Som WFTO-medlem hänger man sig att uteslutande handla med rättvist handlade (inkl. Fairtrade-märkta) produkter.
NEWS! – Network of European Worldshops. En sammanslutning av de c:a 2500 världsbutiker som finns i Europa. Har som främsta verksamhet att sälja varor som är framställda enligt rättvis handels kriterier. Arbetar dessutom aktivt med att sprida information om rättvis handel i konsumentledet och påverkansarbete kring handelsregler och –politik gentemot beslutsfattare.
EFTA – The European Fair Trade Association. Medlemmarna i EFTA består av de 12 största importorganisationerna i nio europeiska länder, ingen svensk importör är ännu ansluten till EFTA. Köper produkter från producentorganisationer enligt rättvis handels kriterier. I sina respektive hemländer fungerar importorganisationer som grossister och ibland även återförsäljare. Säljer varorna via världsbutiker eller kommersiell dagligvaruhandel, mer än hälften av varorna i europeiska världsbutiker kommer ifrån EFTA-medlemmarna.
När dessa organisationer samarbetar gör de det i form av ett löst nätverk under benämningen FINE. FINEs gemensamma definition på rättvis handel är:
Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare- framförallt i Syd. Rättvis handelsorganisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas.
Dessutom finns Fair Trade Advocacy Office i Bryssel som samordnar ovanstående organisationers påverkansarbete, och Fairtrade Action Network som är ett internationellt nätverk för aktiva inom Fairtrade.
Åsögatan 115 116 24 Stockholm Tel 08-1220 89 00 info@fairtrade.se
kontakta oss cookies PuL Sajtkarta
