Frågor och svar om Fairtade City
Vad är Fairtrade City?
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta uppgift är att sprida information om etisk konsumtion. Fairtrade City innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Fairtrade City är en diplomering från Fairtrade Sverige.
Fairtrade City, det låter inte Svenskt?
Fairtrade City-diplomeringen kommer ursprungligen från Storbritannien där initiativet togs av ideella krafter inom biståndsorganisationen Oxfam. 2001 utropades Världens första Fairtrade Town, Garstang i Norra England. Idag är ca 400 städer i Storbritannien diplomerade. Diplomeringen har även spridits till andra europeiska länder, bland annat Belgien, Norge, Italien, USA, Canada och Australien. Både Danmark och Finland är på gång att införa Fairtrade City-diplomeringen. Trots att diplomeringen syftar på kommunen, så väljer vi i Sverige namnet Fairtrade City. I England heter det Fairtrade Towns, i Norge: Fairtrade By och i Belgien FairTrade Gemeenten.
Vad är syftet med Fairtrade City?
Fairtrade City önskar fungera som en språngbräda och ett första steg mot att intensifiera och samordna arbetet med etisk konsumtion i en kommun. Arbetsprocessen bedrivs främst genom ett aktivt informationsarbete för en ökad kännedom om etisk konsumtion och ökad försäljning av etiskt märkta produkter i kommunen.
Vem ansvarar för kontroll och diplomering?
Kontroll av att kriterierna efterlevs sker av styrgruppen själv. När kommunen lever upp till samtliga kriterier skickar styrgruppen in en ansökan till Fairtrade Sverige. Dessutom ansvarar styrguppen för att göra en ny ansökan varje år, där man redovisar hur arbetet sett ut under året, och vilka förbättring-ar som gjorts. (Ansökningsformulär hittar du i Guiden till Fairtrade City).
Hur räknas produkter vid inventeringen?
Varje unik etiskt märkt produkt räknas då man inventerar i butik. Exempelvis räknas alla kaffesorter specifikt och inte sammanbuntat. Dessutom räknar man varje butiks sortiment för sig, och adderar samtliga produkter i samtliga butiker för slutsumman. Exempel:
Butik 1: Har tre olika sorters etiskt producerat kaffe, två olika sorters chokladkakor, kakao och ris. Totalt: sju produkter. Butik 2: Har samma kaffesorter, tre st och bananer, alltså totalt fyra produkter. Totalt i dessa två butiker är då 11 produkter.
Inför ansökningen till Fairtrade City, bör du redovisa varje butik för sig, dess utbud, och kontaktper¬son, spaltat i ett excelark.
Får ett enmansföretag räknas som en arbetsplats?
Javisst, allt som är en arbetsplats för åtminstone en person räknas in under kategorin arbetsplatser, såväl privata som kommunala. T.ex. är en skola, en kyrka, ett lokalkontor eller privat företag är arbetsplatser och kan således redovisas så i ansökan.
Vem initierar arbetet med att bli Fairtrade City?
Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda, frivilligorganisationer och företagrepresentanter, kan arbeta för att få kommunen Fairtrade City-diplomerad. En viktig förutsättning för ett produktivt och långsiktigt arbete, är en bred förankring hos olika aktörer i samhället. Om initiativet tas på gräsrotsnivå bör målsättningen vara att involvera tjänstemän från berörda förvaltningar, politiker från berörda nämnder samt den lokala handeln i så hög ut¬sträckning som möjligt. Om initiativet är politiskt bör målsättningen vara att involvera ideella krafter samt lokal handel.
Vem är målgruppen för Fairtrade City?
Målgruppen kan vara olika beroende på vem som initierat arbetet för att kommunen ska bli en Fairtrade City. Målgrupper väljs beroende på hur styrgruppen vill arbeta samt beroende på utgångsläget för kommunen. Tänkbara målgrupper är beslutsfattare, arbetsplatser, handeln, skolor, föreningar m fl.
Vilka vinster finns med Fairtrade City?
Den främsta vinsten är att kommunen bidrar till hållbar utveckling, agerar lokalt men påverkar globalt och förbättrar förutsättningen för producenter i utvecklingsländer. Med Fairtrade City får kommunen en tydlig image som ansvarstagande för sin konsumtion, dessutom laddas kommunens varumärke med positiva värden som ligger i tiden. Att driva ett arbete för en Fairtrade City-diplomering ger ett incitament för olika aktörer att inleda ett samarbete kring etisk konsumtion, att samla resurser, engagemang och möjliggöra mer riktade informationsinsatser lokalt. Fördelen finns också att få ökad medial uppmärksamhet på ett annat sätt än om insatser sker utanför en samlande ram.
Kan man bli av med sitt Fairtrade City diplom?
Varje år gör styrgruppen en ny ansökan till Fairtrade Sverige, där man redogör för förbättringar som skett under året. Om konsumtionen av etiska produkter inom den offentliga sektorn har ökat, samt att man tar ytterligare målbilder för nästkommande år, så blir man ”omdiplomerad”, dvs. man får ett nytt diplom. Om en ny ansökan inte görs, eller att den inte klarar kriteriet på en årlig ökning av etisk konsumtion och kännedom, så omdiplomeras följaktligen inte heller kommunen.
Får man ställa krav på att kommunen ska upphandla Fairtrade-märkta-produkter?
Nej, enligt lagen om offentlig upphandling (LoU) får man aldrig begära en specifik märkning. Därför får en kommun aldrig ställa på att enbart Fairtrade-certifierade varor ska upphandlas. Däremot kan man som upphandlande enhet ställa krav på att produkten ska: “enligt kontroll ha producer¬ats i enlighet med ILO:s åtta grundläggande kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbets-livet”. Fairtrade är en certifiering som utgör ett bevismedel för att varorna framställts på ett sätt som är förenligt med dessa ILO-konventioner.
Vad betyder ”Fairtrade eller motsvarande”?
Eftersom man som kommun aldrig får kräva en specifik märkning i upphandlingen så är det formulerat ”Fairtrade eller motsvarande” i kriterierna. Med detta menar vi: Produkter som enligt kontroll har producerats i enlighet med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Det betyder att andra märkningar än Fairtrade som garanterar att dessa konventioner är uppfyllda även kan upphandlas. Dock är Fairtrade det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar producenten en bättre betalning och därmed ställer de mest långgående etiska kraven.
Vi vill ställa vidare etiska krav i upphandlingen, hur gör man?
I de fall där det inte finns en märkning som fungerar som kontroll, behöver man ställa uppförandekoder. Etiska krav, i uppförandekoder kan vara att varor ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med:
- ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182
- FN:s barnkonvention, artikel 32
- det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet
- samt den arbetsrätt, inklusive regler om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet.
Utmaningen med uppförandekoder är att dessa måste följas upp och kontrolleras. Leverantören är skyldig att möjliggöra för beställaren att själv eller genom ombud kontrollera på plats att kraven ovan uppfylls. Fairtrade fungerar som den garanten, men är naturligtvis bara giltig för de produkter som är certifierade. (I Sverige finns ca 1000 produkter, för en komplett produktlista:www.rattvisemarkt.se/cldoc/produktlista.htm)
När diplomeras en kommun som Fairtrade City?
Efter att Fairtrade Sverige har mottagit ansökan (finns längst bak i guiden till Fairtrade City) och handlagt denna, (handläggningstid max två veckor), bokas ett diplomeringsdatum in. Efter diplomeringsceremonin får kommunen kalla sig en Fairtrade City. Fem kriterier måste uppfyllas:
- Kommunens ansvar – Kommunen skall kunna erbjuda Fairtrade-produkter eller motsvarande inom kommunens avtal
- En styrgrupp för arbetet – Sammansatt av aktörer från hela samhället, t.ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker
- Utbud i butik – Dagligvaruhandeln ska kunna erbjuda ett sortiment av Fairtrade eller motsvarande produkter
- Företag och organisationers konsumtion av etiskt märkta produkter – Ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera produkter certifierade av Fairtrade eller motsvarande
- Ett lokalt informationsarbete – Styrgruppen ansvarar för att bedriva ett aktivt informationsarbete kring etisk konsumtion.
Kostar det någonting att bli en Fairtrade City?
Nej, det kostar ingenting att bli diplomerad som Fairtrade City. Det finns ingen ram som anger hur stor budget Fairtrade City-diplomeringen kräver. Olika kommuner jobbar och prioriterar olika. Viktigt är att Fairtrade City är en samverkan mellan olika aktörer i kommunen, alla hjälps naturligtvis åt med resurser, såväl pengar som tid. Fairtrade Sverige å sin sida ger stöd med visst allmänt informationsmaterial. Konceptet kan genomföras utan större behov av extern finansiering förutom den arbetstid styrgruppen och frivilliga lägger ner. Styrgruppen kan verka för att extra medel tilldelas från kommunen som satsning på informationsspridning om etisk konsumtion. Möjligt är också att söka externa medel från exempelvis studieförbund, lokala/regionala miljöfonder, allmänna arvsfonden, Forum Syd etc.
I Sverige ser finansiering kring Fairtrade City-arbetet mycket olika ut, alltifrån styrgrupper där man arbetar helt på ideell och frivillig basis, till styrgrupper där kommunen avsattet flera hundra tusen kronor samt tilldelat tid för tjänstemän för satsning på information om etisk upphandling. I England är det vanligt att man söker pengar från sponsorer till särskilda events.
Senast uppdaterad: 2010-05-06 Ursprungligen publicerad: 2007-08-13
Skriv ut
Tipsa kompis
