Menyn > Om Fairtrade > Frågor och svar > Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar

Vad är Fairtrade? Hur fungerar kontrollerna? Hur kan jag som konsument vara säker på att pengarna går fram? Nedan ser du de vanligaste frågorna allmänheten ställer om Fairtrade. Klicka på respektive fråga nedan för att se svaret.

Se även:
Fairtrade i Sverige
Internationellt
Ladda ner:

	Fairtrade - en unik produktmärkning
	Kort om Fairtrade

Vad är Fairtrade?

När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International.

Läs mer om Fairtrade i Sverige här!
Läs mer om internationella Fairtrade-kriterier här!

Varför Fairtrade?

Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer, inte sällan under dåliga förhållanden för råvaruproducenterna och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden som följd. Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter.

Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att dessa konventioner inte bara ska vara lösa löften har företag och konsumenter möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå hela vägen snabbare, att direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i världens utvecklingsländer. Det är ett enkelt sätt att göra skillnad.

Europaparlamentet har angivit rättvis handel/Fairtrade som ett viktigt instrument för att uppnå milleniemålen (A6-0207/2006).

Läs mer om Fairtrade som verktyg för fattigdomsbekämpning här.

Vilka produkter finns att köpa?

Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland, t ex kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull.

Du hittar Fairtrade-märkta produkter i de flesta livsmedelsbutiker, men också på andra ställen där det säljs mat och dryck. Så håll utkik efter Fairtrade när du handlar! Läs mer här!

Hur finansieras Fairtrade Sverige?

Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t ex Sida, EU och Konsumentverket.

Vad är Fairtrade International

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som förenar ett 20-tal märkningsinitiativ (t ex Fairtrade Sverige) samt producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien.

Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer, bl a med hjälp av ett fyrtiotal regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter.

Fairtrade Internationals arbete finansieras av märkningsinitiativen, genom bl a licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag. Läs mer om Fairtrade International här!

Vad är FLO-Cert?

FLO-Cert ägs av Fairtrade International men drivs som ett oberoende internationellt certifieringsorgan, med ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer. Inspektionerna utförs av ett sjuttiotal inspektörer från FLO-Cert, av vilka ett drygt femtiotal är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs den ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part. Läs mer här!

Hur går kontrollen till?

För att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas. Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Takten och planen för hur utvecklingskriterierna ska uppfyllas är beroende av vinsten av Fairtrade-försäljningen.

Det finns två typer av kontroller:

1) Kontroll av dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer, producenter, exportörer, importörer och licenstagare.
2) Fältkontroll, som innebär ett besök hos producenten och genomgång av verksamheten. Även importörer och licenstagare måste genomgå en fysisk inspektion, 1-3 gånger under en treårsperiod.

Läs mer här!

Vad händer om producenten ej uppfyller kriterierna?

En Fairtrade-certifierad producentorganisation som inte uppfyller fastställda kriterier får en anmärkning och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod. Vid upprepade misslyckanden med att rätta till noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. I första hand försöker man dock komma till rätta med de problem som finns. Vissa anmärkningar av allvarlig karaktär ger dock underlag för omedelbar "avstängning". Om en producentorganisation misstänks för att inte leva upp till kriterierna kan det också bli tal om en oanmäld inspektion och mer omfattande utredningar.

Hur fungerar Fairtrades minimipris?

Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade garanterar odlaren ett pris som täcker produktionsomkostnaden, i form av ett minimipris (alternativt ett kontraktspris för vissa produktgrupper). Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production).

Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte underskrids. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-märkt råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. "ekologiska prisdifferentialen" (se info nedan).

När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t ex att förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En direkt följd av detta är att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får högre inkomster.

Hur fungerar Fairtrade-premien?

Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver minimipriset men ingår alltid i den totalsumma köparen betalar för råvaran. Ju större volymer som köps/säljs, desto högre blir med andra ord premien i absoluta tal.

Fairtrade-premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, nya bostäder eller hälsovård, eller till investeringar i jordbruket/produktionen. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, en viktig del i en demokratisk process.

Premien ligger på cirka 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. För kaffe är premien 20 cents per sålt pound.

Hur fungerar den ekologiska prisdifferentialen?

Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (t.ex. KRAV) garanteras ett påslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament för Fairtrade-certifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är ekologiskt certifierad. Detta garanteras alltså utöver minimipriset och premien. Se mer om hur det fungerar nedan.

För information om den ekologiska prisdifferentialen, följ denna länk till till Fairtrade Internationals hemsida. Där hittar man bland annat exakta nivåer för olika produktgrupper.

Vad kostar en Fairtrade-märkt produkt?

Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks. Därför garanterar Fairtrades kriterier odlaren ett minimipris för sin råvara, samt en premie. Detta är en av anledningarna till varför en Fairtrade-märkt produkt ofta är dyrare än en motsvarande konventionell produkt. Men det slutgiltiga priset gentemot konsument sätts alltid av marknaden, bl a utifrån utbud och efterfrågan.

Ju större kvantiteter som säljs, desto lägre blir priset gentemot konsument, och vice versa. Detta gäller även för en Fairtrade-märkt produkt - lägre volymer ger en högre styckkostnad, och därmed en högre moms som en följd av detta. För t ex kaffe kan dessutom prisskillnaden ibland bli extra stor, då konventionellt kaffe ofta är en prissänkt lockvara i butiken. Per kopp handlar det dock bara om ca 15-20 öres skillnad.

Kan man lita på att pengarna "hamnar rätt"?

När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av företaget som importerar råvaran. Fairtrade administrerar alltså aldrig själva betalningsströmmarna mellan köpare och säljare. Däremot kontrollerar FLO-Cert att betalningar, volymer och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier.

Hur mycket mer betalt får en kaffeodlare som säljer sitt kaffe som Fairtrade-märkt?

Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Kaffepriset på världsmarknaden sätts på stora kaffebörser i London och New York, och där går priserna ständigt upp och ner. Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade-certifierad och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade garanterar odlaren ett pris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden.

Om kaffebörsen faller ökar skillnaden i betalning en Fairtrade-certifierad odlare får jämfört med en konventionell odlare. Det blir då, relativt sett, "extra lönsamt" att sälja sin råvara som Fairtrade-märkt. Men även då världsmarknadspriset stiger lönar det sig att vara certifierad, genom att Fairtrades minimipris alltid ligger ovanför världsmarknadspriset. Om produktionen dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre pris för råvaran, genom Fairtrades "ekologiska prisdifferential" (klicka här för mer info).

Minimipriset för råkaffe (orostade bönor) är 1,40 USD/pound (ca 500 g). För kaffe är Fairtrade-premien 20 cents/pound och den ekologiska prisdifferentialen 30 cents/pound.

Priset på Fairtrade-märkt kaffe i butik kan skilja avsevärt mot "konventionellt" kaffe, även om det per kopp bara handlar om ca 10-20 öre. Fairtrades minimipris garanterar att för varje kilo Fairtrade-märkt kaffe som säljs i butiken har odlarna fått minst 25,70 kr (premie inkluderat, ekol. prisdiff exkluderad, utifrån växelkurser apr 2011). Det kan jämföras med konventionell odling som inte har en sådan garanti, och odlaren i sådant fall kanske får sälja sitt kaffe för 10 kronor när världsmarknadspriset ligger lågt.

I dagsläget kan inte alla producenter sälja 100 procent av sin produktion som Fairtrade-märkt. Totalt sett säljs ungefär 30 procent av produktionen som Fairtrade och resterande del inom den konventionella handeln. Det innebär att ju mer vi konsumerar, desto högre inkomst och premie tillkommer producenten.

Hur motverkar Fairtrade barnarbete?

Uppskattningsvis är ett av sju av världens barn involverat i arbetsformer som negativt påverkar barnets utbildning, hälsa och säkerhet. Fairtrade jobbar sedan länge med tydliga kriterier som är baserade på ILO:s (International Labour Organizations) konventioner 29, 105, 138 och 182 för att motverka och förhindra barnarbete hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer.

Fairtrade arbetar med att motverka fattigdom – grundorsaken till förekomsten av barnarbete – genom kriterier för ekonomisk, social och miljömässig utveckling, samt certifiering och kunskapsöverföring. Certifierade producenter får genom Fairtrade förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och ökade möjligheter för barn att gå i skolan istället för att arbeta.

Fairtrade skiljer i definition av barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som arbetskraft. Enligt kriterierna får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt slag att det kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, får inte förekomma - och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft.

Det oberoende certifieringsorganet FLO-Cert kontrollerar att kriterierna efterföljs. Om missförhållanden upptäcks assisterar Fairtrade International producentorganisationen med rådgivning och kunskap med syfte att skapa förutsättningar för förbättringar snarare än att ovillkorligen utesluta de producentorganisationer som bryter mot kriterierna.

Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd?

Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap.

Genom Fairtrade får odlare och anställda i världens utvecklingsländer förbättrade ekonomiska villkor, därtill ekonomiska incitament att förbättra produktkvaliteten och effektiviteten, med ökad hänsyn till miljön. De ekonomiska incitamenten utgörs av minimipriset, premien och den ekologiska prisdifferentialen*. Samtidigt ställs krav på (och kontrolleras) att mänskliga rättigheter inte kränks i produktionen, utifrån internationella Fairtrade-kriterier.

Fairtrade handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan. Utan efterfrågan av Fairtrade-märkta produkter skulle Fairtrade inte finnas.

*Den ekologiska prisdifferentialen är ett påslag utöver minimipriset som garanteras producenten om denne också innehar en ekologisk certifiering, till exempel KRAV-märkt.

Vem kan bli en Fairtrade-certifierad producent?

Alla producentorganisationer i världens utvecklingsländer som anser sig vilja och kunna leva upp till internationella Fairtrade-kriterier kan göra en ansökan/intresseanmälan till FLO-Cert. Därefter följer en certifieringsprocess som bl a innefattar en inledande inspektion. Läs mer här!

Vad betalar producenten för att vara Fairtrade-certifierad?

Från och med 2004 tar FLO-Cert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad för kontroller. Avgiften fastställs bl a efter antalet odlare och/eller anställda hos den ansökande producentorganisationen.

Det kostar cirka 3-330 kronor årligen per odlare eller familj att vara Fairtrade-certifierad. Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-produkter.

De flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering genom egna medel. Men för dem som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till 75 procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern handelspartner eller från ideella organisationer. Läs mer här!

Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter?

Det internationella kontrollorganet Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper. Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen gynnar producenten är ett mycket resurs- och tidskrävande arbete.

Från början fokuserade Fairtrade International på produktgrupper inom livsmedelssektorn, som kaffe och te. De senaste åren har dock intresset ökat för produkter som inte är livsmedel, så kallade "non-food"-produkter. Exempelvis blev kriterierna för fotbollar färdigställda 2002, kriterierna för bomull 2004, och under 2010 så blev krierier för timmer och guld färdigställda. Just nu fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen för befintliga produktgrupper. Läs mer om vilka produkter som finns här!

Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade-märkt?

För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå i en produkt som Fairtrade ska också vara det, dvs socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel är att minst 20 procent av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-märkt för att man ska kunna märka produkten. Vätska som utgör minst 50 procent av produkten kan exkluderas från uträkningen. Läs mer här!

Finns fysiskt spårbarhet för alla Fairtrade-märkta produkter?

Fysisk spårbarhet innebär att Fairtrade-certifierad råvara måste vara utmarkerad och hållas åtskild från icke Fairtrade-certifierad råvara i varje fas av produktions- och tillverkningsprocessen, detta i linje med att alltid kunna garantera konsumenten att alla produkter som bär Fairtrade-märket också innehåller just Fairtrade-certifierad råvara. Detta införlivades som ett uttryckligt krav genom hela handelskedjan i de generella kriterierna 2009 (tidigare implicit krav).

Sedan dess har det genomförts omfattande konsultationer med en lång rad producenter och handelsaktörer, något som lett fram till en nödvändig omprövning av tidigare beslut. Fairtrade International har kunnat konstatera att kravet på fysisk spårbarhet för vissa produktgrupper skulle innebära stor skada för många odlare och anställda, ofta de som är mest socialt och ekonomiskt marginaliserade. I februari 2010 beslutades det därför att ett undantag skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för dessa produktgrupper.

En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie. Läs mer här!

Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade?

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion (den ekologiska prisdifferentialen, mer info hittar du här). Det sistnämnda är en av anledningarna till att en stor andel av de Fairtrade-märkta produkter som du hittar på den svenska marknaden också är ekologiskt certifierade. År 2010 var 73 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ekologiskt certifierad (räknat på vikt eller volym och exkluderat sportbollar, blommor och bomull då dessa produktgrupper ej räknas i vikt).

KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. Föreningens syfte är att tillhandahålla en trovärdig märkning och en effektiv kontroll av ekologisk produktion. KRAV-märket finns på produkter som är producerade enligt KRAV:s regler. Läs mer om KRAV här!

Hur stor del av Fairtrade-producenterna odlar ekologiskt?

Internationellt är cirka 30 procent av de Fairtrade-certifierade producentorganisationerna ekologiskt certifierade. Samtliga producenter följer dock internationella Fairtrade-kriterier gällande miljöhänsyn. (Se ovan för andel försäljning av ekologiskt Fairtrade-märkt i Sverige.)

Hur många i Sverige känner till Fairtrade?

Enligt en undersökning genomförd av TNS Sifo i februari 2011 säger sig 65 procent av de svenska konsumenterna känna igen Fairtrade-märket. Läs mer här!

Vad kostar en Fairtrade-licens?

Licenstagare är de företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden, t.ex. Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Kung Markatta och Sackeus. Dessa företag uppfyller de internationella Fairtrade-kriterier som gäller för handelsaktörer och betalar för rätten att använda certifieringsmärket på sina produkter. Avgiften är rörlig och ligger på ca 1-2 procent av konsumentpriset.

Vill du börja sälja Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden? Läs mer här!

Hur stor marknadsandel har Fairtrade i Sverige?

Under 2010 ökade försäljningen av Fairtrade i Sverige med 18 procent (försäljningsvärde) och uppgick till drygt en miljard kronor. Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst marknadsandel (6,9 respektive 4,8 procent). Läs mer här!

Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar?

Fairtrades vision är en världshandel som grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och som främjar en bättre framtid för människa och miljö. I denna vision är alla samverkande krafter angelägna och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision.

Fairtrade är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar odlaren ett minimipris och en premie.

Varför är inte alla varor som säljs av rättvis handelsrörelsen certifierade av Fairtrade?

Inom rättvis handel-rörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Rättvis handel enligt WFTO:s (World Fair Trade Organization) tio principer gäller den handlande aktören/medlemmen som helhet och är inte, som Fairtrades kriterier, specifika för varje varugrupp. Principerna omfattar inte heller en specifik märkning, som för Fairtrade. Istället bygger kontrollen på ett system av självutvärderingar, som alla medlemmar i WFTO åtar sig att genomföra och offentliggöra. WFTO gör också årliga stickprover för att se till att framtagna principer efterlevs. Även importörerna gör kontroller när de besöker producenterna. Varor från WFTO-medlemmar kan också vara produkter som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk, och de återfinns framförallt i Världsbutiker - medan Fairtrade-märkta varor har den konventionella detaljhandeln som främsta marknadsplats. Det är helt enkelt två olika system vilka båda verkar för en rättvis handel. De fungerar parallellt och ibland överlappande. En producent kan vara både medlem i WFTO och Fairtrade-certifierad. För mer information om WFTO, se www.wfto.com

Vad är etisk handel?

Etisk handel är ett senare begrepp än rättvis handel och har ingen klar organisationsbas utan fungerar mer som ett internt regelverk. Etisk handel är en del av storföretagens verksamhet, en strävan efter att agera på ett etiskt och socialt hållbart sätt och kunna framhålla det gentemot kunder som en konkurrensfördel. Uppförandekoder, ofta baserade på ILO:s kärnkonventioner, är det främsta verktyget. Exempel på aktörer inom etisk handel är företag, fackföreningar, kampanjen Rena Kläder och Fair Trade Center.

Kan jag skriva uppsats om/för Fairtrade?

Många hör av sig till oss med frågor kring Fairtrade och rättvis handel, ofta för skolarbeten och uppsatser. Tyvärr har vi inte möjlighet att ställa upp med uppsatsämnen eller handledning. Vi försöker istället lägga så mycket information som möjligt på vår hemsida. Kika gärna under de olika menyvalen för att få svar på dina frågor.

Vi kan tyvärr inte erbjuda svar på långa intervjuformulär eller personliga intervjuer, men vi svarar efter förmåga på frågor via e-post eller ibland en kortare telefonintervju. Maila till info@fairtrade.se för svar.

Får jag använda Fairtrades namn och certifieringsmärke i min marknadsföring?

Avgörande för Fairtrades trovärdighet gentemot dig som konsument är att vårt namn och certifieringsmärke används på korrekt sätt. Som stöd i din egen marknadsföring av Fairtrade har vi tagit fram en Kommunikationsmanual. Du hittar Kommunikationsmanualen här!

Senast uppdaterad: 2011-12-12 Ursprungligen publicerad: 2008-11-24