Svar på kritiken mot Rättvisemärkt i Uppdrag granskning

Se även:
Om Rättvisemärkt te i Sri Lanka och Indien

I egenskap av att vara en oberoende produktmärkning med hög trovärdighet är det viktigt att granskas och ifrågasättas.

 

- Jag blir bedrövad av den bild som visas upp i filmen, där människor lever under svåra förhållanden och känner att de inte kan påverka sin situation. Jag har nyligen besökt flera av dessa plantage och såg då saker som kan bli bättre. Men jag såg också mycket som gjorde mig stolt. Min största oro nu är att de som ser filmen ska tro att detta är representativt för Rättvisemärkt, och det är det inte. Det finns så många goda exempel, som jag själv har upplevt, på att Rättvismärkt faktiskt gör en stor skillnad för människorna i de länder där vi verkar. Det säger Katarina Rosenqvist, vd på Rättvisemärkt.

 

Rättvisemärkt är en produktmärkning som bidrar till att människor i världens utvecklingsländer får en förbättrad arbets- och levnadssituation, genom handel. Då du som konsument köper Rättvisemärkt kaffe, te, bananer m.m. är du delaktig i denna utvecklingsprocess.

 

- För teodlarna handlar det om så basala saker som att ha ett anställningsavtal, att få tillgång till vatten och hälsovård. Eller att få vara med på årsmöten och i beslutsfattande, för att känna ett ökat inflytande i sitt jobb och sin vardag. Allt detta känns självklart för oss i Sverige. Men man måste komma ihåg att det här handlar om arbete i några av världens fattigaste länder - att göra en odräglig situation lite mer dräglig, säger Katarina Rosenqvist.

 

Rättvisemärkts verksamhet bygger på att omfattande krav måste uppfyllas, vilket kontrolleras av ett oberoende internationellt kontrollorgan (FLO-Cert) årligen. Om det upptäcks missförhållande hos en producent leder detta till krav på rättelse inom en given tidsperiod. Detta är inget ovanligt, det är en del i förbättrings- och utvecklingsprocessen. Det mesta av den kritik som framkommer i filmen har redan uppmärksammats vid tidigare inspektioner och man jobbar just nu med att komma tillrätta med problemen.

 

Huvudanledningen till att de flesta av berörda teplantagen inte har kommit längre i sin utvecklingsprocess är att de säljer en mycket liten andel av sin totala produktion som Rättvisemärkt, mellan noll och tio och procent. Trots detta har de kunnat göra viktiga investeringar i bl a förskolor, stipendier samt livförsäkringar och mikrokrediter åt de anställda.

 

- Det absolut sämsta som kan hända är att konsumenter, företag och organisationer som idag satsar på Rättvisemärkt, väljer att avstå detta. Det skulle slå oerhört hårt mot alla de odlare, anställda och producenter som just nu befinner sig i en förbättrings- och utvecklingsprocess. Vi konsumenter måste bli ännu bättre på att välja Rättvisemärkt när vi köper te, avslutar Katarina Rosenvist.

 

Läs mer om Rättvisemärkts svar på kritiken i Uppdrag granskning, klicka här!

 

För ytterligare information och pressfrågor

För ytterligare frågor, kontakta kommunikationsansvarig Ola Höiden på 08-1220 89 05 / 0709-205451 eller per e-post till ola.hoiden@rattvisemarkt.se 

 

Senast uppdaterad: 2008-12-03  Ursprungligen publicerad: 2008-12-01