GS Helena Markstedt om programmet i Uppdrag granskning
Om Rättvisemärkt te i Sri Lanka och Indien
Frågor och svar om Rättvisemärkt te i Sri Lanka
Tio frågor till Katarina Rosenqvist, dåvarande vd på Rättvisemärkt
Ladda ner:
| Artikeln Handel för utveckling | |
| Små steg i rätt riktning - Brev från GS Helena Markstedt |
Små steg i rätt riktning
SVT:s Uppdrag granskning visade onsdagen den 3 december upprörande bilder från teodlingar. Rättvisemärkt är fast beslutna att arbeta för att förbättra arbets- och levnadsförhållanden för teplockare på plantage världen över. Det är en svår uppgift, men inte desto mindre viktig.
Teodling är ingen lukrativ bransch. Konkurrensen är stenhård och det är teplockarna på plantagerna som får ta smällen. Kostnader för löner, arbetsmiljö och bostadsmiljö för de anställda och deras familjer hålls nere på undermåliga nivåer för att minimera produktionskostnaderna. För att förbättra förhållandena krävs både ökad kontroll av att plantagen lever upp till avtal, lagar och regler och en ökad efterfrågan på te.
Rättvisemärkt fungerar som ett vakande öka på grundläggande saker som att löner betalas ut och att det finns anställningsavtal, något man tyvärr inte kan ta för givet. Det innebär många viktiga skillnader, såsom att barnarbete och diskriminering inte tillåts, att en lång rad farliga kemikalier förbjuds, att lokala kollektivavtal följs och att alla har anställningskontrakt med rätt till sjukfrånvaro, föräldraledighet och semester.
Rättvisemärkt arbetar också för att successivt förbättra arbets- och levnadsvillkoren för de anställda och deras familjer. Många små steg har tagits för att förbättra levnadsstandarden på plantagerna - skolor för att öka läskunnigheten, förbättrad sjukvård och möjlighet till mikrolån för de anställda är några exempel - men det finns oerhört mycket kvar att göra. I filmen framkommer tyvärr inte den skillnad som Rättvisemärkt har inneburit för många av dem som jobbar på teplantagerna.
Men som Uppdrag gransknings dokumentär visar finns det fortfarande mycket kvar att göra. Ett av de stora problemen är att det i dag inte är tillräckligt stor efterfrågan på Rättvisemärkt te. Många teproducenter tvingas därför sälja sitt te på den konventionella marknaden, vilket innebär att de inte är garanterade Rättvisemärkts minimipris och inte heller får den sociala premie som betalas för varje kilo Rättvisemärkt te som säljs. Förra året köptes 37 ton Rättvisemärkt te i Sverige, det är bara 1,5 procent av det te som konsumeras i landet. Om fler valde Rättvisemärkt när de köper te skulle arbets- och levnadsförhållandena kunna förbättras mer och i snabbare takt.

_____________________________________________________________________
Helena Markstedt, generalsekreterare för Rättvisemärkt
Tweet


