Bomull
Bomull är en av världens äldsta handelsvaror. Arkeologiska utgrävningar har funnit bevis på att bomull användes för tillverkning av kläder redan runt 5000 f.Kr.
Leverantörer av bomull
Khima Ranchhod, odlar bomull i Indien
Läs mer här:
FLO:s fakta om bomull
I Sverige blev Fairtrade-bomull tillgängligt på marknaden år 2005 som ett resultat av en stor marknadsefterfrågan och påtryckningar från konsumenter. Möjligheten att handla Fairtrade-bomull ger svenska konsumenter och företag en möjlighet att bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i länder där bomullen odlas.
100 miljoner hushåll är ekonomiskt involverade i bomullsindustrin i fler än 70 länder över hela världen. De största bomullsproducerande länderna är USA, Kina, Indien och Pakistan. Bomullsproduktion som inkomstkälla är särskilt viktigt för länderna i centrala och västra Afrika, Indien och Pakistan.
Lågt världsmarknadspris
Likt många andra råvaror har världsmarknadspriset på bomull fallit under de senaste årtiondena, vilket resulterat i att odlare och anställda fått allt sämre möjligheter att kunna försörja sig på bomullsproduktion. Även om priserna har återhämtat sig sedan millennieskiftet, då prisnivåerna nådde sin lägsta nivå på 30 år, är världsmarknadspriset idag endast en tredjedel av vad det var runt 1980.
Mellanhänder tar stora delar av vinsten
Ytterligare ett problem för många bomullsodlare är svårigheterna att upprätta goda handelskanaler och få tillträde till världsmarknaden. Ofta tvingas de sälja via ett flertal mellanhänder som själva tar en stor del av vinsten. Odlarna har under vissa perioder betalats priser som till och med understiger kostnaden för själva produktionen, vilket har inneburit stora svårigheter att upprätthålla en dräglig levnadsstandard för sig själva och sina familjer.
Subventioner i Nord missgynnar utvecklingsländer
Många av de bomullsproducerande utvecklingsländerna har ett mer fördelaktigt klimat än till exempel USA och kan odla till halva kostnaden jämfört med de amerikanska bomullsproducenterna. Trots dessa naturligt goda förutsättningar har flertalet bomullsproducenter i världens utvecklingsländer svårt att hävda sig på världsmarknaden gentemot amerikansk bomull. Orsaken till detta är de enorma summor pengar, i form av jordbrukssubventioner, som den amerikanska staten ger till de egna bomullsodlarna och som möjliggör för amerikanska producenter att framställa bomull med ekonomisk lönsamhet. För odlarna i utvecklingsländerna, som redan är hårt ekonomiskt pressade, blir bomullsproduktionens mer praktiska problematik, där fysiskt tunga arbetsuppgifter och bruket av giftiga kemikalier sliter allvarligt på odlarnas hälsa och miljön, faktorer som är svåra att värja sig mot.
Vad gör Fairtrade?
Bomullsodlarnas svåra ekonomiska och sociala situation i utvecklingsländer utgör bakgrund till utarbetandet av Fairtrade-kriterierna för bomull. I dagsläget finns det 34 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i länderna Indien, Egypten, Mali, Burkina Faso, Senegal, Kyrgistan, Peru, Brasilien och Kamerun.
Bomull produceras huvudsakligen inom småskaligt jordbruk och därav är det endast kooperativ eller liknande organisationsformer som kan certifieras enligt internationell Fairtrade-kriterier. Kooperativens medlemsantal kan vara allt ifrån ett hundratal ända upp till tiotusentals enskilda odlare som organiserat sig i syfte att enklare kunna sälja sin bomull på världsmarknaden.
Kriterier för bomull
Kriterierna för bomull följer FLO:s generella kriterier, men det finns också produktspecifika kriterier som bland annat rör:
• Uttryckliga regler för kemikaliehantering inklusive hälsofrämjande åtgärder
• Regler för långsiktiga handelsrelationer
• Angivelser för ett minimipris som alltid ligger över produktionskostnad och världsmarknadspriset. I dagsläget kan minimipriset på bomull variera mellan 0,46 US dollar/kg - 0,62 US dollar/Kg, beroende på i vilken region bomullen producerats och om huruvida den är ekologisk.
• En premie per sålt kilo (ca 0,06 US dollar/kg) betalas ut till producenten med syftet att stimulera demokratiutveckling. Kooperativens medlemmar bestämmer gemensamt, enligt demokratiska former, hur premien ska användas. Exempel på vad premien har använts till hos några av producenterna är: skolbygge i lokalsamhället, investeringar i den lokala sjukvården, fonder för mikrokrediter, investera i ekologiskt jordbruk eller produktionsfaciliteter, diversifiering av grödor för att öka inkomstmöjligheterna


